Dagens fail

Dagens fail begicks i anslutning till kylen. Det var Marcelo som återigen ville stoltsera med sin briljans. Häromveckan köpte han nämligen ett mjölkpaket, som senare visade sig vara ekologiskt. Idag var olyckan framme igen.

Med förklaringen...

"jag ville inte göra om mitt misstag, så den här gången tog jag det paket som såg ut som paketen gjorde när man var liten. Du vet - vitt med gröna ränder på

...lyckades han återigen köpa den bra mycket dyrare ekologiska mjölken.

Nedan följer en bild tagen på en förbannad Marcelo - även denna dag iklädd en klädsam mössfrilla, som än en gång tvingas konstatera ett misslyckande.




/murten
  

Will it break?

Våren verkar vara här och bra väder kombinerat med en osannolik experimentlusta hos mig, Jens och Marcelo ledde till klippet nedan. En fråga som länge legat och gnagt i våra sinnen och som gjort det svårt för oss att fokusera på något annat, är hur mycket en av Marcelos födelsedagsklappar egentligen kan tåla utan att gå sönder. Därför bestämde vi oss för att i rent vetenskapligt syfte undersöka saken närmare. I klippet får vi bland annat se hur Marcelo ser ut i håret efter en dag med mössa, och vad Jens egentligen tycker om Kina.



/murten

En dag med Kåre

Som ni läsare kanske vet så blev jag för ca ett år sen pappa till en liten kille som heter Kåre. Därav flyttade jag till Stockholm och hänger inte lika mycket i Karlstad som tidigare. Tanken med det här inlägget är att ge en liten inblick i hur livet som småbarnsförälder kan se ut.

06.45: Klockan ringer.

07.40: Jag hoppar på tunnelbanan för att ta mig till Gärdet och hämta upp Kåre hos sin mamma (vi bor alltså inte tillsammans). Vi pratar lite med Kåres mamma innan vi börjar packa in oss i den minimala hissen. Jag, Kåre, barnvagnen och all packning får precis plats i  den minimala hissen.

08.00: Vi bestämmer oss för att ta en promenad hem mot Gamla Stan. Men först så gör vi det obligatoriska stoppet i Tessinparken för att gunga och allmänt hänga lite. Kåre har precis börjat kunna sitta själv i de små gungorna. Det tycker han är mäkta roligt.

09.30: Vi kommer hem och tanken är att Kåre ska sova lite. Han häller snabbt i sig sin välling. Precis när han är på väg att somna så märker jag att han har kissat i sin blöja. Nu ställs jag inför alternativen att antingen få en sovande bebis med nedkissad blöja eller byta blöja och få en bebis som inte kommer kunna somna om och dessutom vara jävligt lack för att jag har väckt honom och håller på och byter kläder på honom. Jag byter blöja och Kåre praktiserar ett av de tre ord (de andra två är Mamma och Baba) han kan i snabb följd: -NEJNEJNEJNEJ.

10.15: Kåre har fortfarande inte somnat och vi bestämmer oss istället för att leka lite. Han är inte särskilt intresserad av att lek med de "klassiska" leksakerna. Istället så bestämmer han sig för att stå och slå på min dator ett tag. Han får sedan syn på min mobil. Mobiler är det bästa Kåre vet. Tyvärr för honom så får han inte bita på den. Han tar istället sikte på min bokhylla. Han kryper snabbt över dit och sliter ned en bok och börjar bita på den istället. Ser att han var valt Lunar Park av Bret Easton Ellis och låter honom fortsätta bita på den.

11: Lunch, inga konstigheter. Precis när Kåre ätit färdigt ser jag att han ser ut att liksom spänna sig i hela kroppen. Några ögonblick senare ser han väldigt avslappnad och nöjd ut. Jag byter blöja ,samtidigt passar Kåre på att kissa lite på mitt golv och en matta.

12.30: Tar en promenad på till Söder för att möta upp en kompis på en fika. Kåre somnar direkt. Stör mig nåt oerhört på alla idiotiska ungdomar som går i vägen överallt i Götgatsbacken. Kan de inte visa lite respekt för oss med barnvagn. Dessutom har min son precis somnat så varför kan inte bara alla vara tysta. Kör över fyra par vita Converse och två stycken Hunterstövlar. Ler lite inombords.

13.30: Mellis, Kåres favoriträtt Ris i fruktblandning. Till dessert 3 ostkrokar och en bit gurka. Därefter så får Kåre banka lite mer på min dator.

14.00: Sova.

15.30: Mamma kommer och hämtar en sovande Kåre.

Den fulla mannen med puckelmagen

I går var vi som vanligt på McDonalds för lite kvällsmat. Sällskapet bestod av mig, Millton, Marcelo och Jens. Det var ganska lite folk på McDonalds vid tidpunkten och som vanligt fick vi vänta på våra burgare. Under väntetiden hann vi uppmärksamma två riktiga lirare som också ville avrunda sin kväll, fast med några svettiga frites. De båda var ganska högljudda och talade väldigt otydligt, men de verkade ändå förstå varandra. Uppriktigt sagt så var de dyngraka och hade krökat på ganska hårt, och jag gissar att detta inte var första gången... När den ena av de två männen hade fått sin beställning vandrade han bort mot en plats för att sätta sig vid sin nu ganska trötte vän. Efter att ha placerat sin bricka på bordet är jag inte riktigt säker på hur det gick till men på något sätt måste han vinglat till, missat sittplatsen och vält ner på golvet. Han vaggade liksom fram och tillbaka på golvet på sin stora kroppshydda, likt en sköldpadda som hamnat på rygg. Reaktionen från de få som stod i kön var ungefär: "Oj". Jag vet att jag själv tänkte typ "Hoppsan, där föll han". Efter att han sprattlat omkring på golvet i ungefär tre sekunder, tittade Marcelo och Millton på varandra och nickade i samförstånd. De gick fram för att hjälpa honom upp. Jag själv hakade lite lamt på, så att det skulle se ut som jag verkligen också hade tänkt hjälpa till. Men det ville jag ju inte. Han såg ju ganska ofräsch ut. Marcelo och Millton gick fram och frågade om han behövde hjälp upp, varpå jag själv mest var med för att jag skulle se ut som en reko medmänniska. Mannen som nu sprattlat färdigt blundade nu och hans kroppsspråk tydde på att han hade gett upp, och accepterat att få spendera natten på McDonalds-golvet. Millton och Marcelo fick efter mycket om och men upp mannen som nu kunde få äta klart sina pommes. Jag själv gick tillbaka till kön, antagligen ganska nöjd över att framstå som nån typ av hjälte med civilkurage utöver det vanliga, utan att ha behövt lyfta ett finger.

Det jag inser, nu när jag återberättar händelsen, är att jag är en ganska svag människa. En dålig en. Så äckligt svensk. Som en riktig mellanmjölksdiplomat som inte vill stöta sig med nån, bara för att komma undan med sitt skinn. Jag tycker att de som stod kvar i kön utan att hjälpa den store mannen upp gjorde en bra mycket bättre insats än jag, eftersom de inte försökte framställa sig i bättre dager än någon annan. Marcelo och Millton var hjältar, de som stod kvar i kön och tänkte "oj" var ingenting och jag var sämst. Tveklöst sämst. Jag skäms.

/murten

Den glada tanten med puckelryggen …

I Karlstad så finns det en gammal tant med en konstig puckelrygg. Nu vet jag vad ni tänker. ”Hörru Millton, är inte alla puckelryggar konstiga?" Mitt svar är, ”Jo, visst är det så. Men vissa pucklar är konstigare än andra”. I alla fall, så finns det i Karlstad alltså en liten gumma som brukar gå omkring i stan med en stor puckel på ryggen. Men hon är så galet gullig så man bryr sig knappt om puckeln. Idag gick hon förbi mig vid ett övergångsställe, och jag kollade på henne och sa ”Hej Hej”. Hon i sin tur försökte att räta på nacken, något som jag kan tänka mig är svårt att göra när man har en puckel på ryggen som trycker på nacken. Hon kom upp till min bröstkorg ungefär innan hon sa ”Hej unge man”, med kanske världens största leende. En annan sak med henne är att hon alltid ler. Jag vet inte varför, men hon ler alltid, konstant, hela tiden. Om hon kan vara så glad trots sin puckliga rygg. Vad säger det om de människor som alltid klagar, konstant, hela tiden? Jag blir alltid lika glad av träffa puckeltanten, och nästa gång jag ser henne så ska jag berätta det för henne. Hon sätter saker o ting i perspektiv. Jag älskar dig puckeldamen !... Jag älskar dig så …

 

/Millton


Kampen om hållingen + död fluga

När man åker till Norrköping från Karlstad får man alltid spendera minst 30min i Sveriges tråkigaste stad Katrineholm. Det dem flesta inte vet är att allt coolt händer på Katrineholms tågstation. I helgen såg jag tex Murten jämlike när det kommer till värdelös hållning.



Tycker Murten gör en bra match men måste nästan lägga min röst på den dubbelvikta farbrorn från Katrineholm. Tror Murten tar det om ca 2år..

Idag när jag skulle fylla på min burk med nyttigt protein hittade jag en död fluga i mixen. Det måste va min lyckodag, lite extra protein i proteinet!.


Nu ska jag åka o träna med flugornas kraft..

/Marcelo


Dagens Fail x 2

Efter att Älgkon Jon Petersson spräckte upp min läpp på träningen begav jag mig till Apotekt för lite rådgivning. Den snälla men väldigt stressade apotekaren tyckte jag skulle använda mig av ett bakteriedödande medel vid namn Hexident för att undvika infektion. Senare på kvällen efter att jag borstat tänderna tog jag två till tre rediga klunkar Hexident och sköljde redigt i drygt 1 minut, det kändes väldigt fräsht i munnen efterå, kanske lite för fräsht. När jag lade mig i sängen för att sova kände jag att munnen började kännas konstig, tungan hängde inte riktigt med och läpparna kändes sådär halv slappa. Jag somnade tillslut och vaknade av att jag dreglat ner hela kudden, min käft hade domnat bort totalt. Jag gick till badrumet o läste på bruksanvisningen som ganska tydligt sa att man max skulle använda sig av 10ml per gång. Jag hade säkert klunkat i mig 1dl..


Men hängande tunga och bortdomnde läppar begav jag mig till gymmet i hop om att lite hård träning skulle få mig på bättre humör. Efter ett hyfsat tärningspass begav jag mig ut för att låsa upp min cykel. Jag möttes av ett hån. Trött i kroppen och med en käft som jag inte längre kontrollera tvingades jag släppa ner väskan och lyfta bort cyklarna som några riktiga snesteg lyckats placera snyggt runt mitt eget spjut. Muttrandes på diverse svorddommar cyklade jag hem o la mig ..


Så kan en helt vanlig dag på fredsgatan se ut.. Nu ska jag spela Monkey Island.

/Marcelo

Nu lanseras Marcelos sko...

.. fast dom har stavat fel på Eisik.

/murten

Dagens fail

Dagens fail, signerat Murten:
Eftersom alla rena kläder i garderoben var så gott som slut, och jag därför levt på mina klass 3-kalsipper i några dagar för mycket, tyckte jag att det var dags att inhandla några nya par. Glad i hågen över att ha skjutit upp tvättiden minst två dagar, skuttade jag likt en indian hem till Fredis med mina nyköpta kalsingar. När jag vecklade ut den första kalsippen från mitt 3-pack insåg jag mitt misstag. Detta inte var någon stabil boxer-modell. Detta var tre kalsipper av den mindre sexiga modellen Y-front. Jag kan fan inte ha Y-front. Då går jag hellre naken. Japp, naken får det bli. Frihet!
/murten

Dagen då Team Black Pines fick sin revansch!

 

Jens mötte min blick vid slutet av korridoren, hans ögon tindrade av obehag när han levererade de dåliga nyheterna. ”jag förlorade Millton, jag förlorade”. Han pratade om den numera mytomspunna vatten-tävlingen som ni kära läsare ansåg att jens inte hade vunnit. Jag gav honom en kram och viskade dovt i hans öra ”jens, innan denna dag är över så ska du få din revansch mot både Marcelo och Murten, detta lovar jag, om jag så ska dö på kuppen”.

Vi satt kvar ett tag till alldeles tysta, innan jag plockade upp telefonen och ringde Marcelo och föreslog att vi skulle köra ytterligare en lagtävling med tre delmoment. Där deltävlingarna skulle vara Biljard, Bowling och en sista tävling som skulle komma att ta plats, förutsatt att ställningen var lika efter de två första grenarna.

 

Stämningen var krystad och stundtals irriterad när vi sen mötte upp killarna i biljardhallen. Jens frustration över den förlorade tävlingen gjorde så att jag började tvivla på min ständiga vapendragares mentala stabilitet. Marcelo och Murten vars lag heter Team Krazy legs, var kaxigare än någonsin innan biljardmatchen började. Men precis som Sly Stallone i Rocky IV så vaknade Jens till liv och började producerade den finaste biljard som jag någonsin har sett av en novis. Det var som om kön var en förlängning av hans kropp och att bollarna hade ögon. Mina damer och herrar det var så vackert att den finaste poesin inte kan beskriva det spel som Jensa producerade, jag kan ärligt talat bara erkänna att jag är glad över att varit där och sett det i all sin prakt, annars hade jag nog inte trott det. När dammet hade lagt sig och den sista 9:an hade rullat ner i hålet, så hade Team Black Pines vunnit matchen med hela 8-2. Promenaden till Nöjesfabriken var fylld av hat och bitterhet, Team Black Pines kunde nu känna lukten av nervositet och förlägenhet hos Team Krazy Legs.

 

När sen Bowlingen startade så var det som Jens kom i någon form av trans återigen. Det var nästan som om han hade vuxit upp i ett hem med privata Bowlingsbanor, för den Bowlingen som han producerade kunde endast liknas vid en person som har gått i någon form av Bowlingcollege. Det var så pass bländande att personerna vid banorna bredvid struntade att Bowla sina egna rutor och kom över för att se vem killen var med den blonda kalufsen och de vackra stegen. Jag svär att jag tyckte att en kvinna från publiken sa följande ord till sin väninna, ”den där söta pojken får min vagina att bli fuktig”. Men jens tog det mot ro och bowlade hem vinsten. Han är min vän, min hjälte och en person som man inte kan låta bli att se upp till. Han är Jens helt enkelt.

 

Det var historien om dagen då Team Black Pines slutade ta skit och började representera!

Ha en trevlig helg nu kära läsare och glöm inte att tänka på Jens nästa gång ni har sex, det kommer jag garanterat att göra. /Millton


Straffet

Tävlingen är avgjord och Marcelo vann med 14 röster mot 10.

Jag vill passa på o tacka alla som röstade och stod vid min sida..det betyder mycket!
Jens tog det faktiskt som en riktig man.. Till en början. Två minuter senare började Jens rapa Saltgurka juice o sprang in på toan ..

Veckans tävling

Idag behöver vi er hjälp för att avgöra veckans tävling!

Nedan ser ni klippet på själva tävlingen mellan Jens och Marcelo



Som ni såg var det otydligt vem som vann och det är här du som läsare kommer in i bilden. Skriv i kommentarerna vem du tyckte vann tävlingen och om du orkar motivera varför. Personen med minst röster tvingas dricka shoten..

Nedan följer en diskussion med Millton och Murten där dem snabbt går igenom deras tankar och åsikter om tävlingen och dilemmat som uppståt.. (Ursäkta den låga volymen)



Röstningen pågår till klockan 00:00 inatt. Straffet kommer postas upp strax efter

/Marcelo

Ska det verkligen vara såhär?

I brist på annat att göra så tänkte jag ta tillfället i akt att lista några av statusuppdateringar jag har stört mig mest på facebook idag.


·
Om du inte bestiger berget får du ingen utsikt över dalen

 

Ja det har du ju faktiskt rätt i när jag tänker efter. 

· gillar den nya vanan med en timmes promenad efter jobbet !

Jaha, få oss andra och må dåligt och passa på att skryta lite om att du har blivit så himla duktig och har börjat promenera efter jobbet.

 

· Jag mår korv, give me some love!


Vad betyder det?



Några som jag inte ens vill hänga ut med namn:

· Nu har jag skrivit 9 statusar på 2 dagar, inte ok. 

Här kommer några av de meningslösheter den här personen skrivit de senaste dagarna

·
Gick ut med soporna precis.

Really?

·
Är det någon som har en tvättmaskin att låna mig? Våran är trasig och jag är i behov av rena underkläder!

Really?

·
Simma med Malin idag! :) 

Really?


Några andra klassiska:

· En bra start på veckan bäddar för en ännu bättre fortsättning!

Eller så vänder det och går utför härifrån.

·
Det gäller att fiska där fisken finns.

Det är ju faktiskt sant. Om målsättningen är att fånga några fiskar.

·
No conquest is possible without strategy!

Fråga Marcelo.


Och avslutningsvis den absolut i särklass värsta:


· Grattis konstapel Tor! Get em Tiger, catabonga man!! Tiger, mjau

Tiger? Mjau? Jag vet inte ens var jag ska börja. 



Ett liv i sus och dus

Godmorgon, sa han till mig när jag öppnade ögonen. Herr Finkel. Herr Finkel är en figur som jag misstänker ligger bakom mycket av hur jag mår idag. Tydligen är Herr Finkel ett ämne som finns i alkohol, som min stackars kropp har lite svårt för. För jag mår verkligen magiskt dåligt idag. Huvudvärk i hela kroppen. Åkte jag på stryk igår, månne?

När jag väl lyckats krångla mig ur min obäddade säng (som idag heter brits, då jag känner mig allvarligt sjuk), stövlade jag fram till kylen för att avnjuta en skinkmacka. Rökt skinka från Eldorado har egenskapen av att vara rätt så...blöt. Jag fattar fan inte varför. Den känns liksom helt sladdrig, fuktig och kall. Precis som jag själv idag faktiskt. 

Huvudvärken började lägga sig en aning tyckte jag, men tydligen finns Herr Finkel inte bara i alkohol, utan också i damhockeyn på Svt2. Det var hemskt att se. Isen såg så stor ut helt plötsligt. Hjälmarna var alldeles för stora, och pucken såg ut att väga 5 kilo eftersom de stackars flickorna var tvungna att ta i med all sin kraft för att skyffla fram den några meter. Kommentatorerna lät som om de hatade sitt jobb. De hade ingen susning om vad spelarna hette. "Backen föser pucken till den andra backen som skjuter! Oj, vilken räddning av målvakten med den vita tröjan!" Ja jisses. 

Nu hade huvudvärken spridit sig genom ryggraden och ner i hela svanken. Jag var tvungen att ta en sån skön Ipren. Tyvärr är vattnet här i Karlstad inte drickbart för tillfället, så jag fick pressa ner tablettuslingen genom min snustorra hals vilket resulterade i att den inte riktigt kom fram till ändhållplatsen, utan har parkerat nånstans i brösthöjd som.... ja, ett litet svin. Ni vet den känslan man får av att ha fått ett spjut rätt genom torson? Precis så. Nej nu ska jag gneta vidare i mitt patetiska liv. Godmorgon.

/murten

Dagens tips!

Dagens tips är tyvärr hämtat från verkligheten och mitt eget liv:
Koka aldrig pasta i 20 minuter istället för rekommenderade 10. Då smakar pastan mjöl.
/murten

Vårkänslor

Ett halvår efter att jag cyklade på en vass kant är det tyvärr fortfarande punka på min stackars cykel. Jag funderar därför på att lösa detta enkla problem genom att införskaffa en sån skön orange extrasits till Marcelos hoj. Verkar så himla bekvämt. Plus att jag slipper trampa. Så bli inte förvånade om följande ekipage susar förbi er på Karlstads gator framöver...




/murten

Tävlingen är avgjord

Då var tävlingen avgjord och jag kan med glädje meddela att Team Krazy Legz (Marcelo och Murten) kom ut på topp.

Bowlingen slutade med en förkrossande seger, där både Murten och Marcelo storspelade hela vägen till seger. Den andra serien visade imponerande resultat från Team Krazy Legz med Marcelo 152 och Murten 151. Milllton och Jens klarade inte av trycket och chokade tidigt i matchen och hotade aldrig riktigt Team Krazy Legz..

Med ett mentalt övertag traska Team Krazy Legz snabbt över till Tables för nästa deltävling.
Millton visade upp sitt bländande biljardspel och Jens spelade så stabilt han kunde med hjälp av Milltons instruktioner,det var dock tydligt att Jens inte var helt med i matchen , detta berode antagligen på att han spenderade all sin energi och tid på att fundera ut hur han skulle implementera sin otroligt fega taktik i COD2. Detta stod dig dyrt Jens.

Marcelo tog fram sina gömda biljardtalanger och kombinerade det med Murtens stabila safespel. Matchen avslutades med att Marcelo dunkade (med lite tur) in 9an i miljön och vinsten var ett faktum..

Imorn blir det en god middag på Team Black Pines bekosnad..

Tack för en god match..

Vid pennan/Marcelo


Atencion ny رقابت , مسابقه. ikväll.

Ikväll så är det dags för det oerhört efterlängtade inslaget: bloggtävling.

Lagen i tävlingen är Millton/Jens Team Black Pines Vs Marcelo/Murten Team Crazy Legz.

Dagens tävling består av en trekamp med grenarna: 9-ball (biljard), bowling och avslutningsvis Call of Duty 2. Det förlorande laget tvingas att bjuda det andra laget på middag imorgon. Dessutom så står självklart ära och heder på spel.

Rapport och ev liveblogg kommer senare ikväll. Eventuella tips i kommentatorsfältet med fina priser för vinnaren.

LET THE GAMES BEGIN!!!!!!!!!!

En på miljonen

Fy fan. Här ligger man så gött och ska kolla lite tv, men självklart är det något som ska sätta käppar i hjulet. I detta fall är det en gatlykta utanför mitt fönster som är käppen.

Allt började med att jag låg rätt skönt i sängen. Inte perfekt, men ändå helt okej. Jag vred och vände, fram och tillbaka ett tag, i hopp om att få känslan av att ligga sådär en-på-miljonen-skönt i sängen som man kan göra ibland. Strax innan klockan 19 lyckades jag med knivskarp precision placera hela kroppen i en ställning som kändes behaglig för varenda liten tentakel i min så ofta ryggradslösa kropp. Det var så skönt. Jag fick nu inte röra mig, eftersom minsta lilla rörelse riskerade att förstöra mitt livs ögonblick.

Men självklart skulle man inte få vara nöjd så länge. Trots att mina persienner var neddragna och vinklade så att inga intryck från Fredsgatan skulle riskera att sippra igenom, tvingades min millimeterprecision-placerade kropp tillslut konstatera att det i persiennen finns små hål, där små snören är tvinnade igenom. I ett av dessa mikroskopiska hål lyckas en gatlykta på gatan utanför ligga i perfekt vinkel för att lysa mig rakt i mitt högra öga. Ett tag övervägde jag att blunda bort denna insikt, men eftersom jag en halvtimma tidigare vaknat upp från min middagslur, var jag inte det minsta trött rent sömnmässigt.

Att samtidigt som man lyckas hamna i ett en-på-miljonen-skönt läge i sängen, lyckas få ett störande gatlyktsljus in genom ett mikroskopisk hål i persiennen rätt in i den bakre ögonkammaren, måste betraktas som en fullkomlig absurditet.



/murten

Så här skulle det se ut om jag var med på "Deal Or No Deal". Skojar Inte !



/Millton

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0