rallymusen

Idag var det återigen dags för lite rådgivning. Denna gång fick jag inspiration till detta inlägg när vi var och handlade lövbiff på Hemköp, världens kanske mest tragiska arbetsplats. Stället där kassörskorna alltid verkar ha en dålig dag. Därför tänkte jag betygsätta kassörskorna utifrån en femgradig skala.

Först ut har vi tanten med mörkbrun pagefrisyr och glasögon. Hon är enligt mig den kassörska som ser ut att vara mest trött på sitt jobb, alternativt liv. Dock går åsikterna hos mina bloggvänner isär angående detta, eftersom det finns ett knippe kandidater till denna titel, men jag menar att hon ger ett kroniskt bekymrat uttryck. Ett plus dock för att hon alltid gör sitt jobb, och har man tur så kan man lyckas få ett verbalt utbyte i form av: "på summan?" eller "kvitto?", vilket alltid är trevligt. ++

Sen har vi den storrökande skånskan med mönstrade glasögon. Den klart otrevligaste av kassörskorna. Hon känns dessutom lite av den informella ledaren i kassörske-kåren, och som enligt Jens en gång skällde ut grå-Monika framför alla kunder, och påstå att hon inte letat tillräckligt noga efter fläskfilé på lagret. Hon verkar dock ha mest energi av kassörskorna, vilket tyvärr sällan är till hennes fördel. +

Näst på tur har vi den gamla tanten med grått hår, som vi tror går under namnet Monika. Varje gång jag hamnar i hennes kassa tänker jag på hur hennes skröpliga armar ser ut att ha föråldrats snabbare än resten av kroppen, som om hon satte sig på kassastolen i unga tonår och lotsat fram varor sen dess. Hon är i särklass den söligaste av kassörskorna, och dessutom väldigt fumlig med småmynt och pantkvitton, vilket kan ta tid. Dessutom försöker hon på ett patetiskt sätt verka sådär fake-trevlig, vilket jag som daglig lövbiffhandlare snabbt genomskådade. Hon får dock ett extra sympatiplus för hennes slitna arbetarklassarmar. ++

Sist ut har vi den yngre killen som de antagligen rekryterat för att, så att säga, få in lite nytt blod i företaget. Detta verkar han själv vara väldigt medveten om och försöker därför ge ett ungdomligt och frejdigt intryck bakom kassaapparaten, vilket såklart är irriterande. Han ser antagligen sig själv göra sig ett namn inom Hemköp-koncernen i förhoppning om att kunna bli befordrad till charken eller nåt. Sammanfattningsvis kan man väl säga att jag har ganska svårt för honom. +

/murten

Alla har vi någon gång mötts av en arg lapp som beskrivit missnöjet med någon persons tillvaro.
Klassiker som "Din mamma jobbar inte här" och "ta bort luddet ur torktumlaren era äckel"  är lappar som dem flesta stött på.

Efter en skön facebooktur stötte jag på en ganska skön länk som jag vill passa på att dela med mig av. Här måste jag även ge en tribute till Jon Petersson som delade med sig av länken, man är ju inte den som är den.

http://www.argalappen.se/lasarnas-favoriter/


Vid pennan / Marcelo

P.S "Will it break" del 2  kommer upp i dagarna..

Idag lyckades jag (fråga mig inte hur), övertala den lilla vildvittran Linda Olausson att följa med mig och Hampus och se mina vänner i dödsmetallbandet Marionette spela nästa fredag. Visserligen är jag i i utbyte tvungen att följa med och se Darin sjunga live på en bilfirma imorgon, men jag anser mig ha gjort en mycket bra deal.

För att se storheten i min bragd kan jag ge en kort beskrivning av vittran Linda:

Lindas favoritfärg är rosa. Linda är rädd för hundar. Linda har förmodligen aldrig gått mot röd gubbe. Linda slösade flera hundra på att rösta i melodifestivalen.

Linda vet inte vad hon gett sig in på.


/murten

Helgen är snart här, och vad passar bättre än lite konsumentrådgivning?

Idag tänkte jag hjälpa er stackars konsumenter i den kluriga toalettpappersdjungeln. Efter snart två år på Fredsgatan har man testat en å annan rulle, och idag ska jag ge er svar på vilket märke som passar bäst för ändamålet!

Testet kommer innefatta fem olika märken och jag kommer ge betyg utifrån en 5 gradig skala.

Först ut har vi Lambi.

Lambi övertygar lätt konsumenten med sin sinnrika förpackning. Lammet på bilden får allt att verka så mjukt och behagligt. Mjukt är det då definitivt. Det är också här det faller. Pappret är så mjukt att det liksom blir ett med handen. Har man otur så kan det mjuka arket gå sönder utan att man märker, vilket kan få förödande konsekvenser ur ett hygieniskt perspektiv. Det står till och med "now even softer" på förpackningen. Det kan ju inte vara bra. Betyg: ++

Näst på tur står Euroshopper.

Euroshoppers toapapper är precis som en Euroshopper-produkt ska vara. Bedrövligt. Pappret är så svagt rullat på rullen att man är osäker på om det redan är använt eller ej. Dessutom är pappret inte mycket att ha då det är väldigt poröst, vilket aldrig kan vara en positiv egenskap. En rulle håller dessutom inte mer än kanske tre besök, vilket såklart är ett underbetyg. Dock det billigaste pappret i testet. Betyg: +

Tredje deltagaren är Serla.

Serlas toalettpapper är, till skillnad från alla de andra rullarna, ett prisvärt papper. Papperskvaliten är utomordentlig och pappret är dessutom hårt rullat kring rullen. Därför känns det som om rullen aldrig tar slut. Håller absolut längst, vilket också priset skvallrar om. Det enda minuset är den otäcka gnagaren på paketet. Ett lamm kan jag förstå, men en gnagare? Hur som helst är Serlas papper av absoluta toppklass. Det är roligt att torka sig igen! Betyg: +++++

Näst sista pappret är Hemköps egna papper.

Hemköps papper är ganska intetsägande, precis som mannen på bilden. Lagom bra men inget som sticker ut. Tyvärr glider arken lätt av från toarullshållaren vilket skapar frustration då man till slut sitter där med en massa pappersstumpar i näven. Dessutom glider arken lätt isär. Betyg +++

Sist ut är Lambi limited edition

Detta papper har jag inte provat, bara sett på film. Men det bör vara som Lambis vanliga papper, fast med en lite hårdare image, vilket såklart kan locka en del tuffingar såsom HA-medlemmar och raggare. Betyg: +++

/murten
   

I Karlstad så finns det en gammal tant med en konstig puckelrygg. Nu vet jag vad ni tänker. ”Hörru Millton, är inte alla puckelryggar konstiga?" Mitt svar är, ”Jo, visst är det så. Men vissa pucklar är konstigare än andra”. I alla fall, så finns det i Karlstad alltså en liten gumma som brukar gå omkring i stan med en stor puckel på ryggen. Men hon är så galet gullig så man bryr sig knappt om puckeln. Idag gick hon förbi mig vid ett övergångsställe, och jag kollade på henne och sa ”Hej Hej”. Hon i sin tur försökte att räta på nacken, något som jag kan tänka mig är svårt att göra när man har en puckel på ryggen som trycker på nacken. Hon kom upp till min bröstkorg ungefär innan hon sa ”Hej unge man”, med kanske världens största leende. En annan sak med henne är att hon alltid ler. Jag vet inte varför, men hon ler alltid, konstant, hela tiden. Om hon kan vara så glad trots sin puckliga rygg. Vad säger det om de människor som alltid klagar, konstant, hela tiden? Jag blir alltid lika glad av träffa puckeltanten, och nästa gång jag ser henne så ska jag berätta det för henne. Hon sätter saker o ting i perspektiv. Jag älskar dig puckeldamen !... Jag älskar dig så …

/Millton

När man åker till Norrköping från Karlstad får man alltid spendera minst 30min i Sveriges tråkigaste stad Katrineholm. Det dem flesta inte vet är att allt coolt händer på Katrineholms tågstation. I helgen såg jag tex Murten jämlike när det kommer till värdelös hållning.



Tycker Murten gör en bra match men måste nästan lägga min röst på den dubbelvikta farbrorn från Katrineholm. Tror Murten tar det om ca 2år..

Idag när jag skulle fylla på min burk med nyttigt protein hittade jag en död fluga i mixen. Det måste va min lyckodag, lite extra protein i proteinet!.


Nu ska jag åka o träna med flugornas kraft..

/Marcelo