Millton & uppvaknandet
Vaknade upp när hon viskade, "vill du ha en macka"?
Jag kände ångesten komma krypande som en hårig spindel över nacken.
"Nej sötnos, ingen macka för mig".
Hon reste sig upp. Klev upp ur sängen och satte på sig min skjorta från gårdagen. Hennes hår var rufsig men kontrollerad, hon var alltid kontrollerad.
Jag rullade tillbaka ögonen i skallen och kände hur huvudvärken sköljde över mig. Ytterligare en gång hade jag gjort vad jag gång på gång lovat mig själv att aldrig mer göra.
Men ibland är ensamheten för stor, kraven för höga och kärleken alldeles för flyktig.
Dimman börjar lägga sig nu, en ny dag gror.
/Millton...
Wow, så otroligt välformulerat och grymmt skrivet.
Kommer att följa denna blogg från och med nu.
Puss O Kram Anna.!
Hihi
Väldigt bra..
när får vi se någn bild på denna millton?
Efter detta inlägg finns bara en fråga i min huvud....vem tackar nej till en morgonmacka?
Jag vet faktiskt inte varför jag tackade nej till den mackan. Kanske för att den symboliserade något som jag ville vara utan. Eller kanske var det för att jag inte var hungrig... Det tåls att kluras på.
Den här bloggen är riktigt klockren
millton är riktigt skön ju.
